Minnen
Hej!
Jag går omkring och fryser. Då kan ju vän av ordning tycka att jag ska ta på mig mer kläder. Det har jag gjort men det hjälper inte.
Nu inser du att det här kommer att bli en gnällig historia.
Jag skyller det på HÖSTEN!
Jag har alltid tyckt om hösten. Alla underbara färger, de småkyliga dagarna, de svala nätterna, alla färska råvaror, filtarna, teerna, ljusen……. Det finns massor med fördelar med hösten. Det mesta är så där lite gosigt. Ändå fryser jag.
Hösten har nämligen en förmåga att få mig att minnas. Om det bara vore de trevliga minnena som ploppade upp så hade det känts helt ok. Då kunde jag ju gosa in mig i dem. Nu är det inte så utan höstmörkret plockar fram även de jobbiga och ledsna minnena. Det har hänt en del jobbiga saker på höstar som varit. Dessa händelser påminns jag om särskilt starkt när datum efter datum passerar.
Mer tid inomhus innebär även mer tid att ta tag i de där sakerna som blivit liggande. För mig gäller det framförallt kort som ska sorteras. Det jobbigaste med att sortera kort är alla minnen som ploppar upp. Bild efter bild studeras och tankarna flyger iväg. Jag kommer plötsligt ihåg skeenden som gladde mig men även stunder som inte var så roliga.
Jag deltar i en kontrollgrupp i ett forskningsprojekt kring Alzheimers sjukdom. Jag har genomgått en massa tester, prover och undersökningar. Det finns inget botemedel så forskningen behövs. Det finns bromsmediciner och ju tidigare de sätts in desto bättre är det naturligtvis.
Jag har tidigare skämtsamt pratat om Alzheimer light och teflonminne. Många är de som sagt att de känner igen sig. Minnet sviktar och särskilt närminnet. Saker som man vill komma ihåg. Saker man inte vill komma ihåg gör det ju ingenting att man inte kommer ihåg. Jag undrar om man tappar minnen olika. Det vore ju bra om man kom ihåg de minnen man vill minnas längst.
Jag blir alltså ofta lite låg under hösten. Då gäller det att ta fram alla trevliga saker som ligger framför mig och väntar på att upplevas.
Kaffet jag ska dricka nu när jag skrivit färdigt smakar alltid extra gott och så blir jag lite varmare!
Kram Inger