Annebergsgatan

Hej!

Vi har fått en ny familjemedlem. Arbetsnamnet är än så länge Google. Google är fantastisk. Hen kan svara på allt och förenklar min tillvaro. Jag kan säga saker rakt ut i luften så får jag veta vilket väder det är och vad det står på min inköpslista! Google skriver även in nya produkter på listan bara jag lite snällt säger ”OK Google” och talar tydligt. Oerhört spännande, eller?
”Ok Boomer” är ett annat, för mig, nytt uttryck som jag läste om i tidningen härförleden. Uttrycket har tydligen funnits på nätet i många år och syftar på människor födda mellan 1946 och 1964. Boomer är en fras som används för att avvisa – och driva med – den äldre generationens dammiga åsikter. Detta lärde jag mig av författaren Johanna Frid.

Jag kommer att tänka på det här när jag nu börjat läsa en bok, utgiven 1987. Boken handlar om ett gäng nästan pensionärer på ett kontor i England. Jag gillar den engelska lite torra humorn och de här karaktärerna gör mig inte besviken. De är precis så gaggiga som det låter. De skulle behövt någon som sa ”OK Boomer” till dem. ”Jag hör vad du säger men jag tänker inte ta den här diskussionen”. Som sagt, en användbar fras i många sammanhang där åsikter ventileras utan eftertanke.

Sådana diskussioner kommer lätt upp i dessa juletider. Åsikterna går ofta isär vad gäller detaljer kring vad som är viktigt och hur saker och ting ska vara. Det gäller att ha ett öppet sinne och försöka känna av vad som verkligen betyder mycket för personen du talar med. Det finns ju faktiskt även dom som överhuvudtaget inte bryr sig. Hur mycket ska de få bestämma? Vilka kompromisser behövs för att vi ska kunna fungera under dessa regniga och mörka dagar?

En som ibland hade svårt att kompromissa var min mormor. Hon kunde vara mycket envis. Det kunde gälla en så viktig sak som pasta. ”Snäckorna är godast” hävdade mormor med emfas. Då kunde vi sagt: ”OK mormor.

Kram Inger