Förlåt

Jag har läst en bok av Kajsa Ingemarsson “Någonstans inom oss”.

Ibland kan litteraturen vara befriande när igenkänningsfaktorn är stor. Det är inte alltid lätt att prata om känslor, särskilt inte känslor som kan missuppfattas. När jag då läser en text som på något sätt riktar sig till mig så gör det något med mig. Jag funderar mycket kring det lästa och hur jag uppfattar andra människor och hur jag tror att andra uppfattar mig.

Vi föds alla på samma sätt men sedan tar de yttre likheterna slut. Känslorna vi föds med är desamma. Omständigheterna kring oss är olika och därför utvecklas vi på olika sätt till att bli de unika varelser som vi är. Genom hela livet har jag haft svårt att förstå att inte alla tycker, tänker och känner som jag. Det har ibland försatt mig i situationer där jag inte velat vara.
Som jag tidigare berättat så var jag mycket blyg som liten. Det är jag egentligen fortfarande men jag har lärt mig att hantera blygheten så den märks kanske inte så ofta. Den här grundkänslan av att inte vilja synas eller höras har naturligtvis präglat mig precis som andra har känslor som präglar dem.

Kajsa Ingemarssons bok handlar om en kvinna som lever sitt liv genom att göra tvärtemot vad hon egentligen menar och vill. Detta för att hon är rädd för sina känslor och absolut inte kan prata om dem för hon tror att människor ska lämna henne om hon säger vad hon tänker. Hennes upparbetade strategier fungerar i början och därför är hon övertygad om att hon gör rätt. Det slutar naturligtvis illa när strategierna upphör att fungera.

I gårdagens Babel pratade man om dagböcker och om att be om förlåtelse. Jag har haft många diskussioner med arbetskollegor och andra om det här med att tvinga små barn att säga förlåt. I går fick jag stöd för mitt resonerande och det känns naturligtvis bra. För att säga förlåt måste du känna och förstå vad ordet står för. Det är inte bara ett ord som du kan slänga ur dig när du tycket att du hamnat i ett prekärt läge. Att tvinga någon som reagerar på en antagonists angrepp att säga förlåt kan få långtgående konsekvenser senare i livet för båda två.

Dock kan det ibland bli för sent att säga förlåt, som för kvinnan i boken.

Ur dikten Arioso (Erik Lindegren): “Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly, någonstans, o, någonstans har alla tågen gått och alla klockor stannat”

Kram Inger

4 Replies to “Förlåt”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...