Annebergsgatan

Hej!

Oavsett, vilket vackert ord tänker jag när jag läser den fina dikten som en kär vän har skrivit.

I dag är det söndag och den fuktiga dimman från igår har försvunnit. Det är en underbar höstdag denna första dag i november. Människor fyller parken, alla längtar vi ut. Ut från den isolering vi nödgas till. Det är inte helt enkelt att hela tiden hålla avstånd men om vi väljer den lilla krokiga stigen så är den nästan folktom. De flesta håller sig till de vanliga stråken.

Vi sitter en stund på en bänk i skuggan för bänken i solen är upptagen av andra som också behöver utrymme. Många människor passerar förbi och återigen förundras jag över det stora antal hundar som finns i staden. De har blivit märkbart fler under de senaste månaderna.

Vi fotograferar. Hela tiden ser vi vyer som är så vackra att de är svåra att ta in. Med bilderna vi tar så kan vi återskapa dessa stunder.

Jag har bakat scones och till mjuka toner från Leonard Cohen och Rod Stewart har vi Afternoon Tea även om vi dricker kaffe. Jag blir inspirerad och skriver ett mail till släkten i England.

För oavsett vilket elände i världen som drabbar oss så finns det stunder som är viktiga att bevara och kunna plocka fram. Som en härlig dag i november.

Kram Inger

Dela på Facebook

Följ bloggen