Annebergsgatan

Hej!

I dessa tider av ständig förändring kan det vara lätt att tycka att ingenting är sig likt. Om man då tänker ett varv till så inser man ganska snart att väldigt mycket är precis så som det brukar vara på det stora hela.

Ta till exempel duvorna som har återkommit till sitt gamla bo från förra året och skatorna som tjafsar med dem. Ta blommorna som nu färgar våra marker och kläderna som plötsligt känns fel.

I almanackan stod det påsk precis som det alltid gör. Den flyttar sig förvisso men återkommer ungefär vid samma tid varje år. Nytt denna påsk var att någon av våra trevliga grannar hade satt ut en kruka med påskblommor i trappen. I dag stod blommorna plötsligt i hissen. Känsliga jag undrar naturligtvis i mitt stilla sinne om det är så att fler tycker att jag kan ta trappan. För allergin tillhör ju det som återkommer regelbundet.

Någon undrade om jag gick ”all in” för det här med påsken. I år kanske det blev lite mer påskpynt än brukligt. Jag har nämligen numera en sorterad påsklåda med hanterbara ting. Dessutom är påsksaker ofta lite gulliga. Jag blir glad av de ljusa färgerna.

Glad var också en ung kvinna som plötsligt på sin promenad tog ett riktigt ”hoppsasteg”! Hon gjorde även oss andra lite gladare.

Mer förskräckt, om man säger så, blev jag när två hyllor i vitrinskåpet rasade ner på ärvda servisen och flera vaser. Att inte ens den minsta lilla skärva gick av vet jag inte vad man ska benämna men ”tur” kanske är lättast att ta till. Jag tycker ju om de här sakerna och vad de står för.

Att plötsligt hitta en sak som har legat i en låda vilken har öppnats i princip dagligen under fyra år, kan nog också räknas in under kategorien ”tur” eller kanske hellre under ”osorterade” lådor. Hur glad blev inte jag när jag hittade den gamla pommes frites skäraren. Jag menar att vissa ting är ju oumbärliga i ett modernt hushåll!

Jag menar också att ett marsvin i ett påskägg måste vara en ”Gottegris”!

Kram Inger

Dela på Facebook

Följ bloggen