Dimma

Hej!

I natt har jag sovit som en stock. Det är inte ofta jag kan säga det. Sover gör jag de flesta nätter men inte hårt. Det kan kanske delvis bero på mina kvällsdryckesvanor. Mycket kaffe eller te för sent renderar trängande behov av många nattliga toalettbesök. I går kväll drack jag bara en liten kaffe.

Jag vaknade emellertid en gång och då tänkte jag att jag var sjuk eftersom jag inte behövde uppsöka toaletten men halsen däremot var torr och nästan sårig. Min enda tanke var att jag måste ha snarkat kopiöst. Jag snarkar nämligen har jag fått höra av personer jag delat sovrum med. Jag tog en Bafucin och när jag vaknade i vanlig tid så var halsen också som vanligt. Enligt maken hade jag inte snarkat.

Jag vet inte om jag har blivit lite mer nojig vad gäller hälsan än jag var ”förr i tiden”. Jag tror att jag känner efter mer och det kan ju vara bra men det blir också begränsande vilket i sig kanske är meningen. Känner jag mig sjuk så stannar jag hemma. Det verkar inte som alla har förstått att det är en bra regel. Smittkurvorna går upp igen vilket gör att de kommande helgerna inte går att planera med någon större säkerhet.

När jag vaknade efter min långa törnrosasömn så var det dimma när jag tittade ut. Ibland känns min tillvaro lite som en dimmig dag. Jag kan inte se så långt framför mig. Det här låter kanske konstigt eftersom min almanacka är ganska fulltecknad.

Förr när jag arbetade så var hela mitt liv oerhört strukturerat. Det fanns inte mycket utrymme för improvisation. Inget behov av det heller för all tid var ju planerad.

I dag är det Lucia. När jag arbetade så hade vi vid den här tiden pratat om Lucia och övat Luciasånger i veckor. Likaså förbereddes jul och nyår. Lokalerna jag vistades i var julpyntade till max och alla var förväntansfulla.

”Idag är det Luciadagen, sa maken. Var är Lucian?” Då kom jag på att jag har en liten ljusfigur som brukar fungera som Lucia. Helt oplanerat plockar jag fram figuren så vi kan tända ljuset när maken kommer hem och kanske förhoppningsvis känna att den här oplanerade dagen blev ganska bra i alla fall.

Jag önskar oss alla en mysig Luciadag!

Kram Inger

4 Replies to “Dimma”

  1. Ställde klockan på, 6.30 för att ha kaffet klart till Lucia morgon på tv. Vaknade strax efter två o trodde det var dax. Men det var bara dimma /tjocka.
    Uppe i stan stod det sju skönsjungande ungdomar i vita lusse linne, tjejer o killar. De fick passerande att stanna upp o lyssna.
    ❤️

    1. Jag har inte sett en endaste Lucia, tärna eller stjärngosse trots att jag har varit ute. Lite trist som sagt. ❤️

  2. Det känns tomt att inte ha ett Luciatåg att titta på irl. 👵🏻
    Pandemin påverkar oss nog mer än man vill erkänna. Skönt att verkligen ha möjlighet att anpassa sig när man känner sig krasslig.

    1. Ibland tyckte jag att det var jobbigt med all julighet långt i förväg. Jag var ganska trött på alltihop när det väl var dags. Det är kanske därför som jag har svårt för att gå “all in”.
      ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...