Vingar

Hej!

Grått, trist och regnigt är det. I dag känner jag mig som Beppe Wolgers ko. Hon som skrev dagbok och som jag tidigare har refererat till. Lite hängig och allmänt måndagstrött. Varför jag är just måndagstrött kan vara svårt att förstå eftersom det ju i min nuvarande situation inte spelar så stor roll vilken dag det är. Men ok, min halvtidspensionär gick till arbetat utanför hemmet för en stund sedan och det är ju en tydlig markering. Dessutom har jag ju lovat mig själv att jag ska skriva en text varje måndag alltså är det inte mycket att be för. Det är måndag!

Jag tänker att lite inspiration kan finnas i litteraturen och att det var länge sedan jag tittade i en diktbok. Jag hittar Niklas TörnlundsAllt beror på vingar, Dikter ur fågelskådarens år.” I boken hittar jag ”Liten trastessä”. En vers går så här ”Att se med ordens ögon, utan att veta vem i mig som skrev”. När jag läste de raderna så funderade jag över detta. Var kommer orden ifrån? Varför ploppar just de här tankarna som jag formulerar i ord upp?

När jag likt Beppes ko flegmatiskt tittar ut genom fönstret så ser jag att fler och fler fåglar återvänder till parken. Några flyger förvisso i väg. De ska väl till Danmark och ”hygge sej”. De behöver inte visa upp någonting när de korsar gränserna! Vi lär se dem på tillbakaflygningen i kväll då de söker nattvila i parken.

På gården får jag syn på en kråka i toppen av ett högt träd. Då kommer jag att tänka på en annan ko i litteraturen, ”Mamma Mu”, skapad av Tomas Wieslander och Sven Nordqvist. Mamma Mu har en kompis ”Kråkan” som är förståndig och klok och som allt som oftast flaxar runt oroligt. Detta till skillnad mot Mamma Mu som är mer fri i tanken om man säger så. Ingenting är omöjligt för Mamma Mu. Hon kan drömma stort.

I dag kanske det är en måndag som ska ägnas åt att drömma. Som pensionär har jag ju möjlighet att göra just det. Livet måste inte vara effektivt i meningen stressigt. Det är ok när tillfälle ges att titta ut genom fönstret och likt Niklas Törnlund i den lilla versen ”Den trögtänkte skådaren” fundera.

”Hur kan fågelns spår i sanden

plötsligt upphöra så tvärt?

Javisst ja: vingar!”

Mamma Mu funderar och tillverkar vingar och jag måndagsskriver. Var kom just de här orden ifrån?

Kram Inger

4 Replies to “Vingar”

  1. Tankar flyger och orden har fått vingar.
    Ibland är de svåra att fånga o ibland landar de tungt.

  2. En fin text trots måndagströtthet!
    Nu vill vi snart ha ljus och sol många dagar.
    Jag har lyssnat på en bok av Kallifatides Mödrar och söner inläst av Sven Wollter. Det var en fin kombo.
    Kram 🥰

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Please reload

Vänta ...