Grillfest
Hej!
Ibland händer det sådana där lite märkliga saker. Och de kan hända varsomhelst.
I går hade bostadsrättsföreningens styrelse ordnat med den årliga grillfesten. Alla som bor i husen kommer ju naturligtvis inte dit men tillräckligt många för att det ska kännas meningsfullt och trivsamt.
När jag kom dit så var trubaduren på plats, grillarna var i gång och det fanns uppstyrda barnaktiviteter. Eftersom Olle jobbade så gick jag själv. Det kändes lite konstigt men jag räknade med att jag skulle hitta någon som jag känner. En grannfru hade dessutom bett mig att hålla en plats eftersom hon visste att hon skulle bli sen. Hon var tvungen att ordna för mannen som inte kunde gå med.
Jag hittade ett bord med damer som jag känner så jag slog mig ner där. Ordföranden hälsade välkommen och påpekade att informationen som skickas ut kommer i fortsättningen skickas digitalt. Så alla som inte redan hade lämnat in sin e-postadress ombads göra det. En man undrade vad som händer om man inte har någon mailadress. Han nöjde sig med svaret.
Kvinnan mitt emot mig var dotter till en bekant. Jag har aldrig träffat dottern tidigare men samtalet flöt lätt som det ofta gör tills man har uttömt artighetsinformationen. Då kom ett par och satte sig på varsin sida om bordet. Vi hälsade och var artiga. Efter en stund så säger kvinnan som hade satt sig snett framför mig att hon känner igen mig. Jag hade tidigare sagt detsamma till en annan person som då glatt svarade “ja, jag bor ju här“! För så är det ju när man bott en tid på samma ställe så börjar man känna igen varandra och hälsar när man möts. Det är ju det som gör att man känner sig hemma och trygg i sitt boende.
Tillbaka till kvinnan som sa sig känna igen mig. Vi började prata och efter en stund så pratade vi som om vi hade känt varandra hela livet. För det var verkligen så. Våra liv visade sig ha löpt parallellt med varandra ända sedan småskolan på Mellanheden, genom gymnasiet, Lärarhögskolan, arbetsplatser både i Malmö och Staffanstorp, till att vi nu båda bor i samma bostadsrättsförening.
Det allra märkligaste/roligaste var dock när hon säger namnet på en person och undrar om jag känner vederbörande. Jag svarade då att hen fick jag ett mejl från i går och vi ska träffas på tisdag!
“Du kan väl komma bort en dag så kan vi dricka kaffe“, sa hon då.
Kram Inger
I texten finns det inlagt länkar där man kan få veta mer om intressanta saker som tas upp eller nämns i bloggen. Länkarna är fetstilade och är understrukna (det sistnämnda kan variera beroende på webbläsare)
