Pusselbord

Äntligen har det hänt. Jag har blivit med pusselbord. Så förutom det egna lilla skrivbordet har jag nu begåvats med ett matchande pusselbord. Om man inte vet vad ett pusselbord är så kan jag berätta att det är ett bord som man pusslar ihop. Som ett bord från ni vet var. Likt lösningen på en pusseldeckare så finns lösningen till att få ihop ett pusselbord i att få alla delar och alla skruvar på rätt plats. Om man nu väljer det alternativet. Annars kan man helt enkelt gå in på nätet och köpa ett ihopsatt bord. Livet blir aningen enklare om man väljer det andra alternativet. Följaktligen ägnades gårdagseftermiddagen åt att starta upp ett nytt pussel eftersom bordet självt var färdigpusslat.

Tidigare under dagen, efter alla rutiner som gås igenom varje morgon och förmiddag, så gjorde jag ett besök på Limhamns kyrkogård. I går var det 2 år sedan lillebror Lars lämnade oss. En händelse som fortfarande känns helt obegriplig. Jag tände ljus för Lasse och alla de andra som en gång funnits i mitt liv och som har sin sista vila där.

Några år innan jag gick i pension så kom det här med stegmätare. Alla människor räknade steg varje dag. 10 000 steg var en sorts måttstock. Det kom man lätt upp i när man hade ett rörligt arbete och promenerade dit. Eller åtminstone hem.

Som nybliven pensionär så tog jag ganska långa promenader varje dag. Som ett försök att hålla i gång kroppen och inte bli stillasittande för länge. En dag promenerade jag fram och tillbaka till kyrkogården i Limhamn. Det blev tjugofyratusen steg ungefär. I går åkte jag buss till kyrkogården. Efter besöket kände jag för att promenera hem eftersom jag länge känt ett behov av att ta en längre promenad. Dessutom klagar mitt ”aktivitetsarmband ”på att jag tar för få steg. Detta trots att min ambitionsnivå numera ligger på låga tretusen steg vilket motsvarar ungefär ett varv runt Pildammsparken.

Promenaden gick i riktning mot hemmet. Det var skönt att gå och regnet som legat i luften stannade kvar där. Tanken var att om det blev för drygt så skulle jag kunna hoppa på en buss.

Limhamn består till stor del av små villagator. Det finns många av dem men eftersom jag har koll på var jag är så litar jag på mitt lokalsinne.

Det borde jag ha lärt mig vid det här laget att det är ingen bra idé. Till slut tvingade jag mig själv att kolla på telefonen. När jag äntligen kom fram till bussgatan så var det inte lönt att stå och vänta på en buss. Så jag gick hela vägen hem. Det blev en del steg.

Så idag kan jag med gott samvete lägga pussel och kanske gå ett varv runt PIldammsparken.

Kram Inger 

I texten finns det inlagt länkar där man kan få veta mer om intressanta saker som tas upp eller nämns i bloggen. Länkarna är fetstilade och är understrukna (det sistnämnda kan variera beroende på webbläsare)

One Reply to “Pusselbord”

  1. Det är en fin promenad från Limhamns kyrkogård hem till dig. Mycket blommande träd just nu. Nu får du pussla på!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *