Annebergsgatan

Nuförtiden handlar mitt liv mycket om böcker och därmed även om vidhängande bokhyllor.

Jag tycker om böcker. Både att ha dem och att läsa dem. Jag har läst många böcker där ägarna till böckerna förvarar dem i kassar eller i högar på golvet. Jag har svårt för detta i mitt tycke lite nonchalanta handhavande av böckerna. Så jag gillar bokhyllor.

I biblioteket har vi nu fyllt upp med bokhyllor och snart är kanske även de senast inkomna fulla med intressant litteratur.

Flera av våra besökare är vana läsare och har därför lånat böcker på stadens bibliotek. Nu börjar de upptäcka vårt föreningsbibliotek och det är jätteroligt.

Men, de har också kommit på att de äger en massa böcker som faktiskt bara står på sin plats i bokhyllan. Få är nämligen de som läser om böcker. Vad gör man då med alla böcker som man har tyckt om och vårdat under många år?

Man frågar i vårt bibliotek om vi vill ha böckerna. Många böcker har vi tagit emot och många har vi lämnat vidare. Böcker som har stått orörda i en bokhylla under många år tenderar att inte vara så fräscha. Så vi är lite kräsna.

I tidningen i veckan skrevs det om hur man ska få barn att intressera sig för hemmet och dess skötsel. I förlängningen är det ju oftast meningen att barnen ska skaffa sig egna hem. Som behöver skötas.

Då kom jag att tänka på när pappa ofta berättade om hur jag vid unga år hjälpte honom att damma böckerna i bokhyllan. ”Jag blir så svitter” sa jag och torkade mig i pannan. Det tyckte pappa var roligt!

Ett barnbarn hjälpte mig att damma böckerna i vår bokhylla. ”Farmor, det här är barnarbete”, sa han.

Det tyckte jag var roligt!

I går dammade jag översta hyllorna i vår bokhylla dit man inte når utan stege. ”Det behövdes”, tänkte jag.

Kram Inger

I texten finns det inlagt länkar där man kan få veta mer om intressanta saker som tas upp eller nämns i bloggen. Länkarna är fetstilade och är understrukna (det sistnämnda kan variera beroende på webbläsare)

Dela på Facebook

Följ bloggen