Annebergsgatan

Det hör ju till att göra någon sorts sammanfattning av det gågna året. Det är inte helt lätt. Eftersom jag skriver varje vecka så är mycket redan sagt. Som under alla år så har det hänt roliga och trevliga saker. Tyvärr har det också som vanligt hänt många ledsamma saker.

Så dog en kollega från länge sedan på årets sista dag. Vi fick pratat lite gamla minnen vid en av de ”arbetsplatsträffar” som anordnas. Det är jag glad för. Tack Lena.

Nu har jag varit pensionär i 7 år. Den 7/1 2019 skrev jag min första blogg, inspirerad av Dagny Carlsson. Dagen efter skrev jag mitt andra inlägg där jag berättade om min första dag som pensionär.

Där skrev jag att jag hade scenskräck. För så kändes det. Att plötsligt slungas ut i detta okända kändes riskabelt. Hur skulle nu livet gestalta sig utan de bestämda ramar som ett inrutat arbete innebar.

Det var tufft i början. Jag hade dagligen dåligt samvete för att jag inte gjorde min plikt när jag trots allt hade turen att vara frisk och ”alert”.

Det dåliga samvetet har till stor del försvunnit nu. För det dyker upp lite då och då när skolans situation diskuteras i media.

Men eftersom jag fortfarande har förmånen och turen att vara både frisk och alert, även om jag är tröttare nuförtiden, så måste jag inse att det inte finns plats i mitt liv för något stadigvarande arbete utanför min privata sfär.

Att vara frisk och alert pensionär innebär att man disponerar sin tid bäst man vill och kan.

Jag har till och med lärt mig att säga nej!

”Om jag får 300 idéer på ett år och en av dem är användbar, då är jag nöjd.” (Alfred Nobel)

Hoppas du vill följa med mig på min fortsatta resa.

Nu snöar det!

Kram Inger

I texten finns det inlagt länkar där man kan få veta mer om intressanta saker som tas upp eller nämns i bloggen. Länkarna är fetstilade och är understrukna (det sistnämnda kan variera beroende på webbläsare)