Annebergsgatan

Så har vi tagit avsked av ännu en kollega.

En man som funnits i mitt liv sedan åren på Lärarhögskolan. Vi kom sedermera att arbeta samtidigt på Kryddgårdsskolan under några år. Genom andra vänner som under alla år haft kontakt med honom och eftersom vi har träffats ett antal gånger personligen så känns det tungt att säga ett sista hej då.

Krister var en man som man måste tycka om. Han lyste alltid upp när vi sågs och växlade några ord. Han bad alltid om en hälsning till Olle som han hade pratat med vid flera tillfällen. Förmodligen handlade samtalen mycket om fotboll eftersom den var ett stort gemensamt intresse.

Krister var en man som brydde sig om människor. Han delade generöst med sig av sin tid genom sina många engagemang. För min del handlade mycket om roliga fester, som ofta innehäll någon form av underhållning, som Krister var inblandad i. Han ordnade resor för sina kolleger. Tyvärr var det efter min tid på skolan men mina vänner pratar fortfarande ofta om dessa gemensamma minnen.

Mina sista möten med Krister var på några av stadens pubar där gamla kollegor kom samman för att umgås.

Krister var en man som jag alltid kommer att minnas med mycket glädje.

En sexåring som sov över hos oss i helgen kom insmygande i vårt mörka sovrum. Jag sa god morgon! Vad sa du? frågade barnet. Jag sa god morgon, sa jag. Aha, sa barnet, det är för att det är morgon som det är ljust! (Hen sov i ett ljusare rum!)

Kram Inger 

I texten finns det inlagt länkar där man kan få veta mer om intressanta saker som tas upp eller nämns i bloggen. Länkarna är fetstilade och är understrukna (det sistnämnda kan variera beroende på webbläsare)