“Dum i tummen!”

Hej!

I dag har jag varit varit pensionär i fyra veckor.  Solen skiner så då passar jag på att ge vår lilla ingefärsplanta en gnutta sol. Olle hittade ett tips på hur man kan odla sin egen ingefära. Jag tar ingefära på min fil varje morgon så vi tyckte det kunde vara kul att testa. Vi planterade en rotbit i höstas och för någon vecka sedan så började det växa upp en grön stjälk. Vi har klippt och lagt på mat. Det ger en kraftig ingefärssmak till anrättningen. Så nu har vi påbörjat vårarbetet. Vi är mycket nöjda med att vi inte längre har en privat trädgård att ta hand om. Balkongens frodighet beror helt och hållet på vad vi har lust att fixa med. Det kan innebära att det bara kommer att finnas en ingefärsplanta!

Vi har börjat gå igenom våra gamla diabilder. Vår tanke är att fotografera av de bilder vi vill spara. I nuläget har vi fotograferat av 1256 bilder! Det väcker mycket känslor och tankar när man tittar på gamla bilder. Vissa bilder känns som om de kommer igen och igen . Så är det med alla kalasbilder. Förr samlade vi stora delar av våra släkter till kalas. Vi var alltid många. Det som slår mig när jag tittar på bilderna är att det ofta var kaffekalas med gärna sju sorters kakor. Kakorna och tårtan var hemmabakade. Under den period i livet när jag hade som mest att göra överhuvudtaget så hade vi stora släktkalas med hembakade kakor! Någonstans i takt med att kalasen blev mindre och vi började bjuda på mat så minskade kakantalet. Oftast blev det ”bara” tårta till kaffet.

I veckan som kommer har vi tre födelsedagar inom vår närmsta krets. Vi ska ha ett gemensamt kalas för de tre. Det blir lunch, kanske med en touch av ingefära, kakor och tårta! Jag har därför börjat baka och i dag hade jag tänkt fortsätta. Nu hände emellertid i går att jag skar mig i tummen med en mycket vass kniv! Kan jag baka då?

Det blödde så jag fick under kvällens lopp sätta på flera lager med plåster. Det blödde så  att det blev en blodfläck i deckaren som jag läser. Jag tänker att det kan höja effekten för nästa person som läser boken! Det kunde gått värre emellertid.  Pappa högg av fingertoppen på sin tumme när han högg ved. Det hade ju varit lite makabert om det hade legat en tumme i boken!

Det har nu slutat blöda och det dunkar inte så mycket längre (Alvedon). Om det inte fungerar så får jag väl köpa kakor. Det finns ju människor som arbetar med kakbak. För att de ska kunna samla pensionspoäng så fordras det att någon köper deras kakor. Det är ju så systemet fungerar och då behöver ju inte jag vara ”dum i tummen”!

Kram Inger