Annebergsgatan

Ibland blir allting bara så konstigt, som i torsdags.

Innan jag hunnit ur sängen, klockan var 8.30, jag tränar verkligen på att ligga länge på morgnarna och detta var nästan rekord, så ringde telefonen. Det ringer sällan på min telefon så jag hann bli lite orolig!

Det var en hurtig kvinna som berättade att nu är det dags med fönsterrenovering. Det var ju bra tänkte jag eftersom vi har ett fönster som krånglar. Nu ska det göras en genomgång av alla lägenhetsfönster i hela området. Nu ville kvinnan veta hur många fönster vi har i lägenheten och jag skulle börja med köket.

Sagt och gjort, jag räknade och så frågade kvinnan hur många dörrar vi har.

Då hör det till saken att när vi renoverade lägenheten så tog vi bort köksdörren och rev ner en bit av väggen så jag svarade att vi har ingen dörr. Vi gick vidare genom lägenheten och jag berättade hur många fönster vi har och i varje rum frågade kvinnan hur många dörrar vi har. Jag svarade. När vi kom in i vardagsrummet så undrade kvinnan om det verkligen är möjligt att vi har så många dörrar. Ja, svarade jag och då har vi ändå tagit bort flera stycken.
Då gick det upp ett ljus för kvinnan för hon sa att hon menade inte vanliga rumsdörrar utan balkongdörrar. Jag sa då att jag hade varit lite undrande över varför hon skulle ha reda på antalet dörrar. Det var ju fönster som skulle göras vid.
Vi kom överens om att vi har två balkongdörrar. Hon menade att hon varit otydlig men jag sa att det handlar om hur mottagaren tolkar budskapet. Det var för tidigt för mig att svara på frågor! Efter att vi hade avslutat samtalet kom jag på att vi hade glömt fönstret i badrummet så jag fick ringa upp kvinnan igen. Jag presenterade mig då som hon med alla dörrarna.

Jag tror att de på kontoret fick sig ett gott skratt och det kan ju vara en bra start på en torsdag.

Jag skrattade dock inte en stund senare när jag skulle skriva in tiden för hantverksbesöket i min almanacka. Då lyckades jag på något sätt få iväg inbjudan till alla i min kontaktbok. Jag hann få några förfrågningar om vad det gällde innan jag på något sätt lyckades få bort inbjudningarna. Om någon har fått en konstig inbjudan från mig så ber jag om ursäkt för det!

Efter denna intressanta morgon så skulle jag ”svepa ihop” en sockerkaka till det förestående kalaset. Jag vill emellertid påpeka att nuförtiden ”sveps” det inte så mycket. Jag försöker verkligen lära mig att saker och ting får lov att ta tid. Det kan sålunda vara riktigt roligt och avkopplande att baka en kaka.

När jag tittade ut genom ett av de fönster som ska renoveras så regnade det. Då upptäckte jag att ”skatträdet”, inte ”skratträdet”, var alldeles grönt! I tidningen stod det om meteorologernas funderingar kring våra årstider. Nog känns det lite tidigt att knoppar redan börjar spricka men glad blev jag i alla fall. Fast nu vet jag inte hur det ska gå med min ambition att ligga länge på morgnarna när snart klockorna vrids fram.

Jag skickar det här blogginlägget idag söndag för jag har svårt att hinna med det nästa vecka. Man har mycket att tänka på och fixa som pensionär!

Kram Inger