Tillit
Hej!
Tillit är en palindrom. För mig innebär ordet att jag vill att människor ska kunna lita på mig men även att jag ska kunna lita på människor. Utan att ha kontroll och veta säkert.
Tillit är ett ord som kan vara enkelt att säga men svårt att leva upp till. Jag läste tidningen och tänkte att mycket handlar om brister i människors tillit till varandra. Kan man verkligen lita fullt ut på en annan människa? Jag googlade på ordet tillit och kom till en coach och familjeterapeut. Där fann jag tio tips om hur man kan gå tillväga för att bygga upp och förvalta tillit. För det är så att tillit inte kommer av sig självt.
Hur hade världen sett ut om alla hade följt de här tipsen. En stor del av våra mellanmänskliga relationer hade säkerligen varit annorlunda och förhoppningsvis bättre än vad de är i nuläget.
Det är lätt att lova saker, att tala om hur saker är och vad man önskar för sig själv och för andra. Det är betydligt svårare att stå för det sagda. Allra svårast är det kanske att erkänna att man inte klarar av att göra det man lovat. Löften handlar ju om saker som ska göras, både praktiska och intellektuella.
Är det viktigt att kunna lita på andra? Absolut! Att inte kunna känna sig trygg i sin bostad är fruktansvärt. Att glömma låsa dörren när man går ut är oroande. Så fort man kommer ut så infinner sig tvivlen huruvida man vågar gå på trottoaren eller gå över gatan utan att bli påkörd. Det är viktigt att hålla i börsen så inte den försvinner osv. Dessa orosmoment gör många människor otrygga och isolering blir lätt följden. Människor avskärmas från andra människor.
Samma fenomen sker i den stora världen. Varje människa är huvudperson i sitt eget liv. För många människor innebär det att försöka överleva och ha det någorlunda drägligt. Tyvärr innebär det också att många människor lever över både sina och andras möjligheter och gör allt för att vara huvudpersoner även i andras liv.
Det finns resurser i världen som borde kunna fördelas. I dagens tidning skriver några forskare att “ett bra liv är möjligt utan ekonomisk tillväxt och att tillväxt bör nedprioriteras. Problemet är att tillväxt utgör kärnan i så gott som allt beslutsfattande som rör ekonomiska frågor. Nerväxt, inte tillväxt, i de rika länderna skulle göra det möjligt för länder på södra halvklotet att öka sin råvaruförbrukning och energianvändning så länge de ekologiska fotavtrycken inte överskrids – och det skulle behöva fortsätta tills människor har ungefär samma materiella levnadsstandard i hela världen.”
Visst vore det fantastiskt om beslutsfattare i världen kunde arbeta med den här devisen så att alla människor i världen skulle känna sig trygga och våga lite på varandra.
Då hade telefonsamtalet som jag fick i veckan inte behövts: ”Jag behöver prata med någon som jag kan lita på”!
Kram Inger
