Veckan
Hej!
Jag tänker skriva om den gångna veckan. För mig blev det en vecka med både ”ups -and- downs”.
Veckan började med en vanlig lugn måndag vilket för mig innebär bloggskrivande. I tisdags gick jag och handlade och på eftermiddagen kunde vi i bokcirkeln äntligen träffas levande inomhus. Det var mycket trevligt och roligt. Onsdagen blev till stor del en mysig läsdag och på kvällen blev vi ”fågelvakter” med övernattning.
Fast det var ju det där med det nya bankkortet. Nya bankkort måste man aktivera! I regnet gick jag alltså ner till närmaste automat och stoppade in kortet. Det fungerade som det skulle och jag gick nöjd hem. När det var läggdags insåg jag, utan att göra för detaljerade beskrivningar av mitt letande, att kortet inte fanns i lägenheten! Jag drog alltså uppstressad till max ut mannen i mörkret för att kolla bankomaten. Han tyckte inte det var så nödvändigt! Naturligtvis fick vi spärra det alldeles nya, oanvända kortet!
Torsdagen var en ”barnvaktsdag” utan övernattning. Däremot skulle jag hämta barnen på förskolan. För första gången skulle jag hämta två barn. Detta krävde naturligtvis en intensiv och noggrann planering med ordentligt tidsschema. Inte bara att jag skulle köra bil till Helsingborg utan det var meningen att mitt hämtande skulle passa in i ett litet tidsspann på förskolan. Vän av ordning kan ju tycka att med denna goda framförhållning kan ju inget gå fel. Det kan det!
Trots god tidsmarginal för bilkörningen så hamnade jag i en väldigt lång kö på grund av ett litet vägarbete. Förskolan kontaktades då jag insåg att jag kommer att komma för sent. Ta det lugnt, sa de! Ok, köer tenderar att upphöra, så även denna och med många in-och utandningar kom jag fram till förskolan. Då skulle jag parkera bilen. Eftersom det i planeringen ingick att jag skulle promenera hem med barnen så måste jag långtidsparkera. Jag hade naturligtvis tagit reda på var jag lämpligen kunde parkera men eftersom folk ändrar infarter och tillgänglighet utan att meddela mig så hamnade jag på något konstigt sätt på en trång bakgata med backe. Det slutade med att en bil backade in i sidan på min bil! Förskolepersonalen suckade inte ens när jag meddelade dem detta! Vilka hjältar de är! När jag äntligen kom dit så hade ena barnet somnat och personalen ville bjuda mig på kaffe.
Vi promenerade hem i lugn takt. Det blev en mysig eftermiddag men min puls var nog ganska hög trots andningsövningar. Bilen kommer nu att lämnas för reparation måhända med övernattning. Det blev inga större skador och framför allt kom ingen människa till skada. Det känns dock som en mycket onödig händelse och som alltid så funderar jag på vad vi undviker att råka ut för därför att vi lyckas missa de där sekunderna då saker skulle kunna inträffa, utan att vi vet om det. Jag förstår i alla fall själv vad jag menar!
På fredagen arbetade mannen hemma. Han tyckte väl att det var säkrast så! På lördagen plockade jag majs för första gången i mitt liv. Det var roligt.
I går var vi på grillfest som bostadsrättsföreningen anordnade. Där kom vi i samspråk med ett par trevliga människor. Det är alltid intressant med nya bekantskaper.
Nu börjar en ny vecka med nya utmaningar för pensionären.
Kram Inger
