Rensning

Hej!

I ett av mina tidigare inlägg skrev jag om drömmar. Då handlade det mycket om deckarna jag läste kontra verkligheten. Deckare står inte särskilt ofta på läslistan i bokcirkeln så jag hinner inte med så många nuförtiden. Men jag lyssnar på deckare tillsammans med Olle när vi kör längre sträckor med bilen.

Vi har nu passerat den tid på året som stressar mig mest samtidigt som det har varit en turbulent period på andra sätt. Pandemin fortsätter att göra människor sjuka och tillvaron känns fortfarande främmande. Vi kan nästan inte planera för mer än en dag i taget. Hela vårt sätt att umgås har blivit förändrat och vi har att vänja oss vid det. Detta gör att det ibland känns som att leva i två parallella världar. För den gamla vanliga världen finns trots allt kvar.

De gamla krämporna finns kvar, vi åldras med allt vad det innebär, sjukdomar både ovanliga och vanliga drabbar fortfarande människor. Sjukvårdspersonalen gör som de alltid har gjort en enorm insats även för många människor som inte har covid vilket uppmärksammas allt för sällan.

Att inte läsa deckare och att inte läsa när jag har lagt mig påverkar mina drömmar. Jag sover också hårdare och i längre sammanhängande sjok. Mina drömmar på senare tid har varit snälla drömmar. De har varit mycket detaljerade och mycket verkliga. Ofta återkommer delar av drömmarna flera nätter i rad.
Hur kan min hjärna sålla bort den sorg, oro och rädsla som jag känner dagtid och låta mig sova medans påhittade berättelser som jag läser i en bok stör min sömn?

I går rensade vi ut julen. För någon dag sedan rensade jag i garderoben.

Är det möjligt att det positiva som jag trots allt upplever under dagarna hjälper hjärnan att rensa ut det otäcka, vilket då innebär att jag kan sova på nätterna och på så sätt klarar av verkligheten.

Att kunna sova utan störningar och orosmoment är grunden för att orka med livet men för många är det inte så förunnat.
Min mamma tog en ”insomningstablett” under större delen av sitt liv. Ibland när jag inte kunde somna fick jag en tablett av mamma. Mamma var alltid den som ordnade för allt och alla. Jag förstod nog inte att hennes liv inte alltid var så lätt för hon höll det för sig själv. Hon hade kanske behövt hjälp med att rensa. Kanske skulle hon inte sent på kvällen ha läst så många deckare som hon gjorde. Kanske skulle hon använt lästiden till att göra en enkel ritual före sänggåendet som det rekommenderas i de böcker om drömmar som jag har i min bokhylla.

Kram Inger