Därför
Hej!
När jag var liten och ställde många “varförfrågor” så kunde mamma ibland säga ”Jag vet inte, det enda vi säkert vet är att vi ska dö en dag!” En som också visste att det var så var Dagny. Dagny Carlsson som förberedde sin etthundrationde födelsedag den åttonde maj. Dagnys ståndpunkt var att hon inte ville sitta på en stol den ena dagen efter den andra och vänta på att dö bara för att hon var gammal. Så eftersom hon inte dog så var hon tvungen att börja leva, sa hon. Så hon gick en datakurs och startade en blogg. Bara så där!
Jag hörde talas om Dagny strax före min pensionsavgång. Jag var vid det laget inne i ett sorts vacuum. Framtiden var oviss och framför allt ovan. Vad ska jag göra med all den tid som plötsligt kommer att finnas till mitt förfogande? Jag funderade på om jag skulle skaffa mig en hobby, börja läsa språk eller motionera mera. Då dök filmen om Dagny upp och jag blev fascinerad. Vilken kvinna. Efter mycket ältande kom det ut en tanke. Jag ska börja blogga. Den enda blogg jag hade tagit del av var Dagnys så egentligen visste jag inte vad jag gav mig in på. Men friskt vågat är hälften vunnet och jag är båda glad och stolt över att jag har fullföljt min tanke. Jag skriver om det som känns aktuellt just i skrivögonblicket, jag skriver varje måndag (Dagny skrev varje dag) och idag skriver jag blogg nummer 172.
Att åldras som Dagny fick göra är trots allt få förunnat. Framför allt eftersom hon fick vara så närvarande hela livet. Många är de vars liv sett helt annorlunda ut och vars slut också blev helt annorlunda. Det pågår hela tiden strider på olika plan överallt i världen. Många drabbas av andras medvetna ondska, många drabbar sig själva och många drabbas av livet. Det är lätt att börja misströsta och fundera över meningen med alltihop. Många är de filosofer som grubblat över frågan varför vi föds när vi ändå ska dö. Många finner svar och tröst i en gudstro men även inom denna sfär finns det stridigheter. Det kan i alla fall inte vara en ursprungstanke att vi ska göra livet på jorden till ett helvete för varandra. Tanken måste ju vara att vi ska vara rädda om varandra den tid vi har till vårt förfogande. Och inspirera varandra. Som Dagny.
Så svaret på frågan Varför? blir Därför!
Kram Inger
