Avkomma
Hej!
I natt hade jag plötsligt hela måndagsbloggens struktur klar och jag kom på en perfekt avslutning. Eftersom jag kände mig lite kymig så brydde jag mig inte om att gå upp och skriva ner vad jag hade tänkt ut. Det jag skulle skriva var tydligt så jag var säker på att jag skulle minnas allt när jag sedan satte mig framför datorn. Ack vad jag bedrog mig. Jag minns att det handlade om barn och ungar men de där tjusiga formuleringarna som jag hade tänkt ut var som bortblåsta. Men som Kerstin Ekman skriver i sin bok ”Löpa varg”, ”har man en gång börjat skriva så är det svårt att sluta!”
Skam den som ger sig med andra ord. Jag gör ett försök i alla fall.
Vi var på en livekonsert i helgen. En konsert som av förklarliga skäl blivit uppskjuten i två år. Musiken var så bra som vi hade tänkt och allting var mysigt tills avtackningen kom och ord blev sagda som gjorde att min upplevelse förändrades. Det handlade om hur man behandlar barn.
Jag läser just nu en bok av Lisa Unger ”Vackra lögner” som också handlar om hur man behandlar barn. Det är en bok som lite kryper under skinnet på mig.
Varje dag påminns vi om hur barn behandlas i världen. Jag är säker på att de flesta föräldrar älskar sina barn. Många har emellertid inte möjlighet och förmåga att ge sina barn det de behöver. Jag är säker på att de föräldrar som kan gör vad de tror är bäst för sina barn. ”För som barn tar man kärleken för given” (Ikaros, Björn Afzelius). Det blir inte alltid rätt men så är livet. Ibland behövs det alternativ för barnens bästa. Det är här som det verkligt svåra kommer. Att förstå och kunna hantera vad som är ”barnens bästa”.
Måsarna på gården har börjat leta boplats. Ett par utforskar toppen på en lyktstolpe. Vi kan tycka att det är ett oklokt val eftersom vi såg en unge som ramlade ner från just den stolpen i fjol. En annan mås testar sedumtaket på förrådet. Vi tycker att det är på många sätt ett bättre val. Vi har emellertid lite svårt att kommunicera med fåglarna och dela med oss av våra erfarenheter så de kommer att göra som de vill utan vår medverkan. Precis som det är med människor. De gör sina egna val när de har möjlighet till det och gör vad de tror är bäst för sin avkomma oberoende av vad jag tycker.
Kram Inger
