Våryra
Hej!
Så kom den då äntligen, våren. Eller i varje fall förtrupperna. Plötsligt från en dag till en annan så är gräsmattorna gröna, trädens knoppar brister (viket vi har lärt oss gör ont) och en massa färgklickar dyker upp vart man än tittar. Det är till exempel “Hyacinter och tulpaner, både blommor och blad“. Det sitter emellertid inte så många fåglar på rad på några svarta telefontrådar. Det kan bero på att vi inte har så många luftburna telefonledningar i staden nuförtiden.
Så många blåsippor hittar vi inte på Himlabacken i Pildammsparken. Däremot hittar vi snart vitsippor där. Det är inte självklart att vi får plocka de vilda blommorna. I vilket fall som är de vackrast där de står.
Måsarna har äntligen valt bostad. Jag undrar om det är samma par som tidigare år bosatt sig på lyktstolpen med adress Annebergsgatan och toalett på vårt biltak.
Det bor inte jättemånga barn i våra hus men när några entusiaster kommer ut och sparkar boll på gräsmattan då känns det att det är vår.
Så glad i hågen tar jag fram en älskad “mellanjacka”, sätter solglasögonen på näsan och ljusa handskar på händerna. Lämnar mössan hemma och upptäcker när jag kommer ut att “Vårvindar friska leka och viska“. Eller inte. Snarare “I kind så vasst sig biter kölden fast“.
Kram Inger
Ref: Karin Boye “Visst gör det ont“, Lennart Hellsing “Hyacinter och tulpaner“, Anna Maria Roos “Blåsippan“, Felix Körling “En vintervisa“
I texten finns det inlagt länkar där man kan få veta mer om intressanta saker som tas upp eller nämns i bloggen. Länkarna är fetstilade och är understrukna (det sistnämnda kan variera beroende på webbläsare)
